Eller kanske mer ett ganska enkelt beslut, utan så mycket övervägande alls. Onsdag morgon skulle ju vara morgonen med stort M, och tempopass med tvist – nytt stegringspass skulle testas! Jag var sjukt sugen, men när det var tredje morgonen i rad med ökande riktigt ont i halsen och jag-håller-på-att-bli-sjuk-känsla, bestämde jag mig faktiskt utan tvekan att skippa passet. Inte ens det roligaste passet i världen var värt att bli långsjuk över jul och nyår för, så är det bara.
Istället har jag hamnat i lång återhämtning. Nu kommer det inte bli mycket rörelse förrän tidigast måndag, då julledigheten börjar officiellt. Vilodag, följt av sjukdag, följt av resdag, megajobb-tills-jag-stupar tillsammans med Evalena queen of black i Grenoble, resdag igen som går över i resnatt, och sedan kommer jag att behöva soooooova… Men sen ska jag satsa stort på julledigt med kombinationen skidåkning, sömn och mat. Och att bara vara så klart :)
Men först – öva på att inte träna alls!
 |
| Från söndagens skidtur. Sånt ska det bli mer av! |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar