Löpning, och annan träning också för den delen, är ju lite som monopol. Man hoppas på att bygga upp en kapital av kondition och styrka och komma lite bättre rustad runt nästa varv, för att slutligen kunna dra in storkovan med att få till nåt bra lopp i slutet av säsongen, följt av en liten vila innan nästa spelomgång.
Men, ibland drar man ett Chanskort och då riskerar man att få ta sig tillbaka till gå utan att inkassera 4000kr. Då är det bara att gilla läget, börja om från där man står, och satsa på ett bättre nästa varv!
I morse började jag om från Gå utan att, åtminstone tillsynes, ha inkasserat någonting alls. Nu ser jag framför mig en ytterst försiktig nystart. Mjuka, korta pass ska det bli den här veckan. Myspass. Känna in kroppen. Att jobba med kroppen, inte streta emot den. För har man inte kroppen med sig när man tränar, då väntar tuffa tider längre fram. Jomenvisst, för det har jag redan testat. Check på den. I morse blev det knappt fyra km lunk. Jag kommer att satsa på samma sak i morgon. Känns allt bra kommer jag dubbla på sträckan på fredag. (Jo, men det kan ju kännas kul att slänga in en hundraprocentig ökning av distansen på passen nån gång ibland också ;-)
Om, och bara om, hela kroppen – nacken, huvud, infektioner – känns bra så kommer jag ta ett vanligt distanspass i helgen! Mellan 9-12km tänker jag mig.
Resten av den här dagen har jag satsat på fortsatt uppmjukning av nacken parallellt med datorjobb. Vetekudden fick följa med till jobbet och värmer mig medan jag jobbar på!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar