tisdag 17 april 2012

Lider jag av Post TEC Stress (PTS)?

I söndags kväll kom jag tillbaka till Uppsala efter en minst sagt intensiv helg. Fabulous finnish Veera (sötast ever) kom förbi med middag så jag behövde inte göra många knop…


I går hade jag väldigt förutseende bokat in en extra massagetid. Tyvärr virrade jag till det och kom dit en timme för sent… Turen var dock på min sida och det löste sig i alla fall! Puh! I övrigt lyckades jag glömma matlådan hemma, glömde sen bort att äta middag, och avslutade dagen med ett febrilt letande efter underdelen till stavmixern. Den återfanns i morse i diskstället – ett inte så underligt ställe visade det sig… Jag skyller allt på PTS!

Kroppen känns helt bra idag efter två dagars känningar i knäet efter lördagen. Helt otroligt! Hade räknat med att halta omkring med trasiga fötter i minst en vecka… I söndags hade jag fem ömma tår – idag noll! På gränsen till att jag känner mig snuvad på minnen från festen…
Tänker ta det lugnt den här veckan i alla fall och låta kroppen återhämta sig lite. Gårdagen bjöd på yoga och simning, och idag har jag bara viiilat  :)


Morotssoppa, bröd och persiljeolja! Något energisnålare än lördagen...



6 kommentarer:

  1. Toppen!
    Upplever postTEC på ett liknande sätt. Vi måste ha förberett våra kroppar väl - inga problem direkt nu. Att IQ- nivån stressdroppar 50 % ett par dagar får vi ta, känns förstås värre från din normalt höga platå jämfört med min ökenplatå :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. hehe, det tror jag knappast. men skönt att höra att det verkar vara en "normal" reaktion :)

      Radera
  2. Jag håller med om återhämtningen. Knappt stel ens på söndagen och fötterna tipp topp! Trött som attan däremot, men det kan ju ha att göra med två intensiva jobb- och nöjesdygn i London... ;-) Ikväll ska jag lägga mig klockan åtta...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Mitt knä var inte så kalas på söndagen, men det var väl väntat, hehe. Mest förvånande att varken muskler eller fötter nog mer stryk!

      Radera
  3. Tror det är helt OK att vara lite disträ efter en sådan utmaning! Och tänk vilken fantastisk kropp du har som återhämtar sig så snabbt. Världsklass!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, precis, jag känner att det är lite Marcus Hellner över min återhämtning ;-)

      Radera