söndag 4 september 2011

Vad jag pratar om när jag pratar om mat

Förra veckan var en ultra-mega-vecka på jobbet, alltså, som i en ultra-mega-jobbig jobbvecka. Fredag kväll var det supersnabb packning (glömde hälften) innan jag slängde mig iväg till Arlanda för att möta upp Patrik för att åka till Skellefteå på bröllop (klänningen kom i alla fall med – tummen upp för det!). Enligt originalträningschemat skulle jag ha klämt in ett 20km-pass innan vigseln på lördagen. Jag kunde konstatera att det inte gjorde nåt att jag fått stryka det passet för jag insåg ganska snabbt att det var helt orealistiskt att jag skulle fått till det även om kroppen varit alert. Hann i alla fall med en något speedad 15min visit av Skellefte down-town för att inhandla det viktigaste av det jag glömt…

Även när det blir en del flängande hit och dit så blir det en del väntande, transporttid på buss/tåg/flyg, och då brukar jag passa på att läsa och lyssna på olika radioprogram som jag laddar ner. Senaste veckan har det varit mycket fokus på mat. Jag tycker att det är svårt att handla bra, och varje besök till mataffären blir en slags avvägning mellan att det ska vara nyttigt för mig själv, helst inte för dåligt för miljön, eller för hemskt för eventuella inblandade djur, och så vill jag inte betala alltför mycket för det hela heller. Det är inte lätt att få den ekvationen att gå ihop, och nu har senaste veckans läs-o-lyssna fått mig att förstå hur många ytterligare saker om mat som jag inte ens visste om att jag kunde tänka på…


I senaste numret av tidningen Filter var det flera artiklar på mattema, bland annat ett reportage om KRAV-märkningen. Vi får veta hur det hela började, hur KRAV har förändrats och varför många bönder som vill driva ett jordbruk i harmoni med naturen faktiskt bojkottar KRAV. Även de andra två reportagen med matanknytning var läsvärda! Sen har vi journalisterna Malin Olofsson och Daniel Öhman som ligger bakom radioprogrammet Matens pris, och som nu har kommit ut med en bok med samma namn. De har granskat matproduktionen i världen ur ett miljöperspektiv och det som jag har hört hittills har varit intressant. De satt båda i SVTs morgonsoffa tidigare i veckan som ni kan se här. Malin Olofsson intervjuades också i DNs söndagsbilaga idag.

Inte så mycket mat, men fortfarande på miljötemat har jag också hittat radioprogrammet Kossornas Planet. Bara namnet gör att jag vill lyssna…

Inget av det jag läst hittills har gjort att jag kommer att bli vegetarian, men det har definitivt varit en tankeställare, och en väckarklocka hur lätt det är att låta andra göra ens "kloka val", som att handla KRAV-märkt utan att kritiskt granska vad det egentligen innebär. Vad vi sen väljer att göra med informationen är ju upp till var och en, men för att kunna göra bra val måste vi veta vad det är vi väljer mellan. Nu äter jag inte speciellt mycket ”odlat” kött redan som det är, men att hålla nere andelen kött jag äter, kanske minska den ännu mer och tänka efter ytterligare gällande alla varor när jag handlar, det kommer jag att göra. För allt har ett pris, och någonstans betalas det.




2 kommentarer:

  1. intressant. har helt missat kossornas planet!!! jag tror på att köpa från gårdar man känner till - så att man kan se produktionen live så att säga. omständigt? javisst. men värt det.

    SvaraRadera
  2. Absolut skulle det vara det bästa. Jag äter i stort sett bara viltkött och inte mycket av det heller, men bara produktionen av mjölk och ägg kan ju ge en mardrömmar...

    Men att känna till saker är ju en sak, och verkligheten ganska ofta en annan. Och så står man där och har bråttom och ska välja mellan kött från en glad ko i Brasilien som har transporterats över hela världen, eller en ledsen svensk ko...

    Min poäng var lite också att det är lätt att gå efter alla dessa märkningar som finns. Jag har nog definitivt tänkt att jag handlar medvetet när jag köper krav-märkt, när jag egentligen borde ha kollat upp bättre vad märkningen står för.

    I ett större perspektiv så slutar det ju med ganska lite saker man kan äta med helt rent samvete. Fisk är ju i stort sett omöjligt, och till och med sojabönorna har ofta odlats där de tidigare stått regnskog. Jag tror att synliggöra och medvetandegöra är viktiga första steg. Sen kanske vi ändå då och då köper köttet eller den odlade laxen, men bara kunskapen tror jag automatiskt gör att det händer mer sällan.

    SvaraRadera