torsdag 21 juli 2011

Brantast, brantare, brant, och så en tur till Låktatjokkatoppen

Fjälljogg – etapp 2



Vi har redan bestämt dagen innan att det ska bli en lugn morgon. Det blir också en ganska lång morgon, efter att jag vaknade första gången klockan fyra redan. Kanske är det ljuset, kanske kände jag på mig att skorna inte var torra och behövde lite mer eld i spisen… När jag somnat om vaknar Anna och lägger i mer ved – vi teamworkar till och med i sömnen   ;-)     Men sen sover vi gott igen, och går upp vid niotiden för att fixa frukost och njuta av morgonen ute på farstubron. Det ser ut att bli ytterligare en fin dag.

Definitivt nominerad till årets bästa frukost!
Dagens mål är Låktatjokkastugan. Det är inte långt dit, en mil eller så, men det är krävande terräng. Ganska direkt från Kårsavagge går det brant uppför, och vi ska genom passet mellan Latnjatjåkka och Latnjatjårro. Det blir till att gå uppför, det är för brant och inte rätt ställe för några felaktiga fotplaceringar, så vi tar det säkra före det osäkra. Väl uppe på platån befinner vi oss nu ungefär tusen meter över havet och har fantastisk utsikt över Kårsavaggedalen.


Sen kan vi pinna på ett bra tag över varierande terräng. Det är ganska mycket sten så klart, och en hel del snölegor som vi halkar över bäst vi kan. Vi möter en del vandrare som är på väg nerför, och springer förbi några stycken. Lite längre upp passerar vi ett lite bredare vad, och fram tills dess har vi hållit fötterna torra, så det blir till att ta av skorna och dra upp byxbenen och låta tårna treva över stenarna i det iskalla vattnet. Väl över på andra sidan blir det lite snacks-och-snack innan vi springer vidare över passet. Efter en stund börjar det gå uppför igen, men så fort vi kommit upp över det krönet vet vi att det är finfin terräng som väntar fram till stugan. Vi är ju ändå ganska högt upp, så det är mest sten överallt, men det gör löpningen fokuserad, samtidigt som den känns som en lek. Det gäller att skanna av terrängen några meter framåt, ta snabba beslut om var det ser säkrast ut att sätta ner fötterna, spana efter rösen som markerar leden, och sedan tillbaka med blicken framför fötterna. Vi måste sicksacka och anpassa steglängden hela tiden, så det blir väldigt lekfull löpning.


Stugan ligger lite bakom en kulle, om man kommer i från vårt håll, och plötsligt ligger den där! Vi lägger oss på hällarna utanför stugan och pustar ut en stund. Klockan är tre och bastun är varm från klockan fyra, det är perfekt tid för att ta en promenad upp till Låktatjokkatoppen för att vrida ur det sista ur benen och njuta av utsikten! Benen är ganska möra och det känns lagom att gå upp på toppen, men nerför blir det ett raskt lopp! Vi verkar båda tänka samma sak – nu gäller det att hålla tungan rätt i mun så att vi inte vrickar några fötter innan middagen som vi har sett fram emot!

Sista biten upp mot Låktatjåkkatoppen!
Låktatjokkastugan är Sveriges högst belägna fjällstuga, och tillhörde från början SJS, Statens Järnvägars Semesterförening, där deras medarbetare skulle kunna komma ut och få frisk luft. Nu är stugan i privat ägo, och drivs av samma personer som nu äger hotellen i både Björkliden och Riksgränsen. Det är som ett minihotell. Standarden är enkel så klart, det ligger ju uppe på fjället, men det som främst lockar människor hit är maten. Kommer man förbi på dagen kan man fika och äta de berömda våfflorna. På kvällen serveras det trerätters middag. Vi har bestämt oss för att lyxa och har bokat middagen. Det är nio personer som övernattar, och vid sjutiden är det dags att inta de dukade borden i serveringen. Jag har ätit en gång tidigare i Låktastugan, och jag minns att jag tänkte att det här måste vara den godaste middag jag någonsin ätit. Inte heller idag blir vi besvikna. Vi är som barn på julafton då vi bestämmer oss för att dela på en öl till förrätten och sedan ta varsitt glas vin till maten. Vi vågar inte sväva ut längre än så med tanke på att vi ska springa dagen efter. (Dags att börja prata pension…? ;-)  Middagen är fantastisk. Till förrätt får vi västerbottenmazarin med prusciutto, och en sallad av tomat och äpple och annat. Varmrätten är lammrostbiff med morots- och fänkålslasagne och vitlöksås med sockerärtor till. Till efterrätten flyttar vi in i storstugan och dricker kaffe till kladdkaka som serveras med hallon-, blåbärs- och mangosorbet. Vi lutar oss tillbaka och konstaterar att vi har det faktiskt hur bra som helst.


3 kommentarer:

  1. Vilken härlig blogg! Nu blev jag inspirerad till gröt som frukost! :) kram becca

    SvaraRadera
  2. Anna: Japp, verkligen. Måste verkligen se till att det blir fler fjälljoggar!

    Becca: Kollade in din blogg, vilken fighter du är, jag är djupt imponerad. Såg att du gjort gröt också, fint! Gröt är ju jättegott :)

    SvaraRadera