Nu flyger grisarna!

Håll i hatten - sällskap på morgonpasset!

I går kväll kände jag för första gången på alltför länge att jag riktigt längtade till att klockan skulle ringa och jag skulle få ge mig ut på en morgonjogg! Mitt i glädjen över min återfunna löplust skickade jag iväg ett sms till Henrik för att kolla om han hade lust att hänga på, och det hade han! (Eller var i alla fall för trött för att säga nej, och det duger bra för mig  :) Jo, alltså, trots att ingen på si så där en två år har tackat ja till att följa med på morgonturerna så fortsätter jag ändå att fråga, och nu lönar det sig äntligen!

Vi fick en finfin tur i Hågadalen, och jag försökte att hålla KALAS-tekniken hela tiden. Tror att det är lite svårare på morgonpassen för att kroppen är stelare, men idag kändes det ganska bra ändå. Ska försöka jobba på att slappna av mer, för det som känns allra mest är konstigt nog axlarna och det borde vara en avslappningsgrej.

Inga känningar i knäet - yey för det! Lust att träna igen - ännu mera yey!