Efter en tid med
nästan all work and no play är till äntligen dags att slappna av lite. Det var
ett tag sen jag bloggade nåt nu, men det har helt enkelt hamnat under strecket
för vad som hanns med på prioritetslistan. Det har varit först jobb, och sen
Patrik och träning, och där tog det slut för det jag hann med… Men det känns i
alla fall bra att jag kommer ihåg hur man prioriterar :)
I helgen ska Wanja
och jag på en liten tur ner till Österlen för att springa Österlenmaran. Eller i
vårt fall, Österlenhalvmaran. När Wanja först nämnde det här loppet var tveksam
lite tveksam, mest för att jag inte vill lägga till fler saker i schemat när
jag vet att det redan är stressigt, men nu är jag så himla nöjd att jag lät mig
övertalas så att den här helgen blir ett tydligt avbrott och återhämtning på
bästa vis. Perfekt timing helt enkelt. Har inte direkt hunnit tänka, inte
hunnit ha några förväntningar på loppet. Jag ser det som ett (förhoppningsvis)
njutbart långpass. Starten går klockan 18 i morgon kväll. Pannlampan är laddad
och reflexvästen nerpackad. Det är väl inget mer som behövs?
Nu är det helg. På
riktigt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar