Är man inte i form för att höja ribban, behöver man ju inte avstå från att utmana sig själv för det – man kan ju se hur lågt man kan lägga den, lite löpningslimbo! Det är ju faktiskt en utmaning att springa ett lopp utan att ens försöka att vara bra eller springa snabbt...
Ikväll är det Blodomloppet. Klart jag ska springa. 10km lugnt tempo. Det kan inte vara nån fara även om kroppen inte direkt är nån kruttunna efter helgen. Tricket är att inte bli meddragen av den goda stämningen, atmosfären och alla andra som springer omkring en.
Som vilket lopp som helst. Fast tvärt om.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar